Anpassad gymnasieskola, tidigare benämnd gymnasiesärskola, är en skolform för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) eller förvärvad hjärnskada. Den fyraåriga utbildningen ska ”främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet” (Skolverket). Utvecklingspedagogik (UP), som sedan starten 1994 drivs av övertygelsen att alla har rätt till både stimulerande och trygg skolgång, sysselsättning och fritid, erbjuder anpassad gymnasieskola i Stockholm (Solna och Sollentuna) och Norrtälje..
Nedan kan du läsa mer om hur vi jobbar och vad vi strävar efter i skolorna – en utgångspunkt som sedan utvecklas. Här hittar du också sammanfattande information om utbildningarnas upplägg.
Utbildningen i den anpassade gymnasieskolan består antingen av ett nationellt program eller ett individuellt utformat program. På Svedenskolan i Solna och Balderskolan i Norrtälje är fokus individuellt program, på Häggviks Gymnasium i Sollentuna erbjuds även yrkesinriktade och estetiska program.
Utbildningen i det individuella programmet, med ämnesområden istället för ämnen, utformas från den enskilda elevens behov. Elevens intressen och styrkor tas i beaktning, vilket innebär att hen kan läsa fler timmar i ett ämnesområde och väsentligt färre i andra. Vidare kan eleven vara en del av en undervisningsgrupp med särskilt fokus på ett specifikt ämnesområde. I ämnesområden betygsätts inte heller eleverna, utan bedömningen sker istället utifrån kriterier för grundläggande och fördjupade kunskaper.
De yrkesförberedande och estetiska programmen är nationella, fokuserade på att utveckla praktiska färdigheter. Här ingår även svenska, matematik, engelska, samhällskunskap och gymnasiearbete. Eleverna får också möjlighet att starta ett UF-företag tillsammans med sina klasskamrater. Vidare omfattar utbildningen minst 22 veckors arbetsplatsförlagt lärande (APL), vilket sker fjärde och sista året.
I ett nationellt program läser eleverna 2 500 poäng i olika ämnen. Oavsett nationellt eller individuellt program har eleverna rätt till en garanterad undervisningstid om 3 600 timmar fördelade på fyra år. Undervisningen följer den nationella läroplanen för den anpassade gymnasieskolan.
Oavsett om eleven väljer estetiskt, yrkesförberedande eller individuellt program, ämnar våra anpassade gymnasieskolor förbereda eleverna för livet efter skolan. Det är sista stoppet innan arbetsliv eller annan sysselsättning och därför är elevens delaktighet, både i själva undervisningen och i utformningen av den, extra viktig. Som det uttrycks i läroplanen för den anpassade gymnasieskolan: ”[d]et är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden.
Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet” (Skolverket). Skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, barnkonventionen, forskning och olika studier pekar på betydelsen av delaktighet, både när det gäller måluppfyllelsen i skolan, rätten till inflytande och varje individs hälsa. Delaktighet kombinerat med en trygg lärmiljö skapar engagemang. Vi strävar alltid efter att elever ska känna sig bekväma att uttrycka sina åsikter och uppleva en känsla av sammanhang. Därför arbetar vi aktivt med att utforma och anpassa både undervisning och rastverksamhet för att möjliggöra full delaktighet.
Precis som i våra anpassade grundskolor [länk], är specialpedagogik och tydliggörande pedagogik, undervisningens fundament på våra anpassade gymnasieskolor. Det är ett sätt att främja just delaktighet och därmed förutsättningar för lärande och annan utveckling. Vi på UP arbetar exempelvis med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) vid behov, vilket innebär att talat språk och skrift kompletteras med signaler, ljud, gester, föremål, tecken, rörliga och taktila bilder, stillbilder eller symboler. Steg för steg bygger vi också om och anpassar våra miljöer utifrån vårt koncept Rum i skola och omsorg, i syfte att främja lärande och reducera intryck som kan skapa känslor av stress hos elever.
Vi har utvecklat en generell lektionsstruktur, kallad Ramlektion, som en central del av den tydliggörande pedagogiken på våra skolor. Strukturen är ämnesöverskridande och syftar till att skapa igenkänning, oavsett ämne eller ämnesområde och lärandeobjekt. När eleverna känner sig trygga med lektionens design, kan de lättare fokusera på det pedagogiska innehållet. Den energi som annars hade gått åt till att förstå upplägget kan istället riktas mot det egna lärandet och samlärandet med andra.
I så hög utsträckning som möjligt får elever vid behov arbeta enskilt med lärare, elevhälsopersonal eller resurspedagog, stöd i att komma igång i olika moment och möjlighet till individuellt anpassade pauser. Som nämnt tidigare arbetar eleverna i anpassade grupper när det främjar både det individuella lärandet och samlärandet. I utbildningen får de också träning i att använda hjälpmedel som passar just dem. Vidare strävar våra pedagoger alltid efter att stötta i sociala situationer och arbetar med lågaffektivt bemötande.
Främjande av hälsa och välmående är viktigt för oss. Därför integrerar vi fysisk aktivitet i vår skolvardag, där rörelse, nya, lagom stora, utmaningar och att vara social med andra under aktiva former är i fokus. Även här försöker vi alltid att utgå från elevernas individuella styrkor och intressen. Fysisk aktivitet skapar goda förutsättningar för lärande, eftersom det förbättrar koncentration, minne och inlärningsförmåga. Rörelse blir därför ett starkt komplement till specialpedagogiken i den anpassade gymnasieskolan. En viktig del av detta är också att lära eleverna betydelsen av återhämtning och avslappning, vilket hjälper dem att hantera stress och känslomässiga utmaningar. Vi ser att denna balans bidrar till att förbättra lärandet, stärka elever i sociala interaktioner och utveckla en sund självkänsla.
