Resursskolan, ny lagstiftning. Hur blir det nu?

Flera artiklar har den senaste tiden fortsatt lyfta fram behovet av anpassade lärmiljöer för att möjliggöra för alla elever, oavsett utmaningar, att få en reell möjlighet att lyckas i skolan. Särskilt gäller detta för elever som har stora stödbehov utifrån en npf-diagnos.  

De senaste åren har dock präglats av en mycket stor osäkerhet om resursskolans fortsatta möjlighet att kunna verka som en anpassad skolmiljö för elevgruppen med stora stödbehov. Osäkerheten har sin grund i den underfinansiering av resurstät skolverksamhet som har eskalerat kraftigt. Detta ledde i sin tur till en stor osäkerhet om framtiden för alla elever, och deras föräldrar, som redan gick på resursskola eller som sökte sig till resursskola. 

Omfattningen på denna problematik har resulterat i utredningar, nya lagar samt tillkännagivanden på riksplanet. Det har även resulterat vissa kommuner, exempelvis Stockholm stad, har arbetat fram alternativa ersättningsmodeller för elevgruppen som bidrar till att skapa en nödvändig förutsägbarhet om resursskolans förutsättningar.  

Vi kan nu konstatera att regelverk för resursskolor har införts i lagstiftningen. Det har blivit tydliggjort att även kommuner får driva resursskolor. Riksdagen har ställt sig bakom ett tillkännagivande till regeringen om att utreda finansieringen av resursskolor. Regelverket ser nu mer lika ut mellan kommunala och fristående resursskolor i och med att riksdagen även röstat för lika urvalsregler för resursskolor oavsett huvudman.   

Här kan du läsa mer om lagförslagen, följdmotioner och besluten i riksdagen i de propositioner som hade direkt koppling till elevgruppen och resursskolan: 

Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd Utbildningsutskottets Betänkande 2021/22:UbU31 - Riksdagen 

Ett mer likvärdigt skolval Utbildningsutskottets Betänkande 2021/22:UbU33 - Riksdagen 

Utvecklingspedagogik anser att detta är steg i rätt riktning för de elever som är i behov av anpassade skolmiljöer. Vi har dock tidigare påtalat att lagändringen inte är tillräcklig utifrån den problematik som finns kring underfinansieringen av resursskolan. Mer behöver göras för att i praktiken säkerställa stödinriktade verksamheter för de elever som har de största stödbehoven, liksom för fristående och kommunala resursskolors långsiktiga överlevnad. Det är därför bra att det nu finns med ett uppdrag att utreda detta. 

Vi oroas av hur kommuners ersättning till elevgruppen och resursskolor kommer att hanteras fram till dess att finansieringsfrågan har utretts. Det finns idag några enskilda kloka exempel på finansieringslösningar för elevgruppen som vissa kommuner har infört, till exempel Stockholm stad. Fler (alla) kommuner behöver ta ansvar för att säkra rätt förutsättningar för elevgruppen, gärna i samverkan mellan varandra. Samverkan borde även vara intressant för att hitta vägar att bygga upp och bygga ut resurstäta verksamheter så klokt som möjligt. Detta borde bli än mer viktigt nu när det har blivit tydliggjort att även kommuner får driva resursskola.   

Hur ser då politikerna på elevgruppen och möjliggörandet av anpassade skolmiljöer?  

Det är nu tydliggjort att resursskolan är en viktig skolmöjlighet samt att kommuners möjlighet att driva resursskola har skrivits in i lagstiftningen liksom samverkan kring nödvändiga finansieringsupplägg. Hur rikspolitiken ser på detta framgår av såväl propositionerna som på följdmotionerna i länkarna till de lagändringar som införts, och till de tillkännagivanden som ställts. 

Regeringen har även tillsatt en särskild utredare som ska analysera och föreslå hur kunskapen kan öka om barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet:  

Mer kunskap om barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet - Regeringen.se 

Resursskolans verksamhet är idag helt beroende av kommunernas syn på hur resurstät verksamhet ska finansieras. Det råder stora skillnader mellan kommuner kring detta. Stockholms stad har infört en modell, och ersättningsnivåer, som skapar nödvändig förutsägbarhet om resursskolans finansiering. Grannkommunen Solna har ett delvis liknande upplägg, men har lagt sig på en betydligt lägre nivå.   

Hur Stockholms respektive Solnas skolpolitiker ser på elevgruppen i behov av stora stödinsatser och vilka riktade skolsatsningar de vill göra framöver, för elevgruppen och för anpassade skolmiljöer kan ni här nedan ta del av. Föräldranätverket Rätten till Utbildning har tillsammans med Autism- och Aspergerföreningen samt Attention, i Stockholms län, skickat ut enkäter om detta till partierna i fem kommuner i Stockholmsområdet.

Här länkar vi till de sidor som leder till svaren från: 

Stockholm: (20+) Facebook 

Solna: (20+) Facebook 

Sundbyberg: (1) Facebook 

Sollentuna: (1) Facebook 

Sett till den utveckling som har skett kopplat till en underfinansiering av elevgruppen så är det i praktiken ingen satsning, det är snarare steg mot ett återställande till nödvändiga ersättningsnivåer och steg för att hitta kloka upplägg för att inte försätta elevgruppens behov av stöd i en situation med underfinansiering. Den nödvändiga finansieringen måste omfatta grundskolan, fritidshemmet och på gymnasiet – elevernas stödbehov tar inte hänsyn till klockslag på dygnet eller en viss ålder.  

Vår förhoppning är att den nya lagstiftningen kommer att styra samordningsbehov och ersättningsfrågan i nödvändig riktning, vilket behövs för elevgruppens stödbehov hos de elever som nya lagstiftningen riktar sig till. Vår förhoppning är även att de kloka ersättningsupplägg som vissa kommuner börjat att införa kommer att skapa nödvändiga förutsättningar för elevgruppen och för verksamheterna, och att det även leder till klok samverkan på området.  

Rätten till kunskapsmässig och social utveckling för elevgruppen, och anpassat stöd för det, behöver stärkas än mer. Vi kommer att fortsätta verka för det.