Resursgrundskola är en skolform för elever i behov av särskilt stöd, där undervisningen följer den nationella läroplanen för grundskolan. Utvecklingspedagogiks (UP:s) resursskolor är särskilt anpassade för elever som har en diagnos inom autism. UP drivs sedan starten 1994 av övertygelsen att alla har rätt till både stimulerande och trygg skolgång, sysselsättning och fritid. UP erbjuder resursgrundskola i Stockholm Stora Essingen, Bromma, Solna och i Norrtälje.
Den nationella läroplanen för grundskolan trycker på vikten av en likvärdig utbildning oavsett skolform och oavsett vart i landet den anordnas. Det innebär inte att undervisningen ska vara likadan överallt, utan att elevernas olika förutsättningar och behov ska tas i beaktning i utformningen. Detta för att möjligheterna till lärande ska vara likvärdiga. Skolan har också ”ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen” (Lgr22). Våra resursgrundskolor är ett svar på kravet om likvärdighet – undervisningen är utformad för att möjliggöra kvalitativt lärande och främja bildning hos elever som har svårt att tillgodogöra sig utbildningen i en ordinarie skolmiljö. Fokus riktas mot elevernas styrkor och vi anpassar undervisningen så att den utgår ifrån hela individen – utifrån intressen, färdigheter och stödbehov.
I utvecklingen av våra resursskolor är lärmiljön central. Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan den fysiska omgivningen och människors upplevelser, beteenden och känslor. I våra verksamheter är det viktigt att hushålla med elevernas energi – därav är miljön kring dem extra viktig. Vi på UP har därför utvecklat konceptet Rum i skola och omsorg. Syftet är att undersöka och utveckla miljöer som främjar lärande, men även avslappning och återhämtning, genom medvetna och forskningsbaserade val av färg och form. Återkommande för alla miljöer i resursgrundskolan är att de ska vara stress- och intryckreducerande.
Den främsta skillnaden mellan en resursgrundskola och en ordinarie grundskola är just lärmiljön, storleken på undervisningsgrupperna och personaltätheten. I regel har klasserna i våra resursgrundskolor ett så kallat hemklassrum, även på högstadienivå, där större delen av undervisningen sker. Det finns vanligtvis möjlighet till grupprum eller andra former av avskildhet. Undervisningsgrupperna är små med hög vuxennärvaro. Det skapar förutsättningar för eleverna att lägga sin energi på lärande, i stället för att påverkas av förändringar i miljön. Vi strävar efter att ta till vara på alla möjligheter gällande omgivningen som kan skapa förutsägbarhet och trygghet för eleverna. Vi gör regelbundna kartläggningar av skolornas lokaler för att se vad som eventuellt behöver utvecklas och säkerställas.
Elever som kommer till någon av våra resursgrundskolor kan ha erfarenheter av utmanande skolsituationer. Det finns också statistik på att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är överrepresenterade bland gruppen som saknar gymnasiebehörighet efter avslutad grundskoleutbildning. Vi strävar därför efter att skapa nyfikenhet och glädje i undervisningen, där kunskapsutveckling utifrån elevens förutsättningar alltid ska stå i centrum. Genom att försöka hitta rätt balans mellan anpassning och utmaning för respektive individ är det långsiktiga målet att stärka både självförtroende och självkänsla hos våra elever. Det tror vi leder till en god skolupplevelse, en glädjefylld inlärningsprocess och i längden gymnasiebehörighet och en ökad lust till livslångt lärande.
Relationer och förberedelser är viktiga – våra pedagoger och annan skolpersonal behöver lära känna eleven väl för att se vilka hens styrkor, intressen och färdigheter är och därefter designa undervisning som verkligen fungerar. En betydande del av arbetet handlar därför om att planera på ett sätt som ger utrymme för flera olika arbetssätt för att säkerställa att varje elev kan tillgodogöra sig undervisningen. Om en elev inte möts där hen är, blir inlärningen påverkad. Detsamma gäller om en elev inte trivs eller känner sig otrygg. Skoldagen behöver därför vara välstrukturerad och eleven förberedd, samtidigt som våra pedagoger alltid försöker vara flexibla för att kunna tänka om vid behov.
En viktig pusselbit, genomgående för alla våra skolor, oavsett skolform, är specialpedagogik med fokus på tydliggörande pedagogik. Tydlighet är viktigt i alla skolor, i alla delar av undervisningen – om eleverna inledningsvis förstår syfte och mål med ett moment ökar ofta motivationen och genomförbarheten. Vidare är det viktigt att kommunicera hur respektive delmoment knyter an till dessa syften och mål. Utöver det bör uppgifter beskrivas ingående, eleverna ska veta hur länge de ska jobba med något, på vilket sätt och när det ska vara färdigställt. Allt detta är en del av vår pedagogiska struktur. Vi tydliggör undervisning och aktiviteter genom att ge svar på frågorna ”vad”, ”hur”, ”vem”, ”när” och ”varför”. Genom att arbeta strukturerat och tydliggöra undervisningens innehåll och syftet med den får varje individ förståelse för vad som förväntas av dem, vilket bidrar till att skapa trygghet och en känsla av sammanhang.
Hos oss på UP är det viktigt att all undervisning, oavsett ämne eller lärare har en liknande struktur. Målet är att lektionens form ska kännas igen av eleverna, i enlighet med vår strävan efter att hela skoldagen ska vara förutsägbar. När eleverna är trygga med strukturen, blir det lättare att ta till sig och fokusera på det pedagogiska innehållet.
