Hoppa till innehållet

Nuläget för resursskolan, och framförallt för elevgruppens rätt till utbildning

Vi har tidigare beskrivit de utmaningar som resursskolan gått igenom, med stora olikheter när det gäller kommuners bedömning och beslut kring elever stödinsatser och kring resursskolans finansiering. Ändringar i lagstiftning har inneburit tydliggörande av elevgruppens rätt till resursskola och enskilda kommuner har startat egna resursskolor liksom infört riktade ersättningsmodeller till resursskolor.

Nytt till läsåret 24/25 är att kötid inte får användas vid fler sökande än antal platser.  I stället är det elevers behov av det stöd som resursskolan erbjuder som ska gälla som urvalsgrund vid fler sökande än antal platser. Av den anledningen införde vi ett ansökningsförfarande där ansökningsperioden var från 1 september till 15 november 2023. Därefter har Utvecklingspedagogiks antagningsteam behandlat ansökningarna och kunnat meddela vilka som har erbjudits platser till kommande läsår. 

Här har vi beskrivit vårt ansökningsförfarande och urval: 

Ansökan - Utvecklingspedagogik (up.se) 

Nya urvalsregler för resursskolan införs snart - Utvecklingspedagogik (up.se) 

 

Vi har fått in ca 350 ansökningar till våra tre resursgrundskolor, där vi har erbjudit knappt 60 platser. Till våra anpassade resursgrundskolor (tidigare under namnet särskola) har vi fått in ca 50 sökande till ca 5 platser. 

Vi kan se att söktrycket är fortsatta mycket högt och till skillnad mot när vi utgick från en kö-situation, visar detta på en faktisk/aktuell söksituation till ett kommande läsår. 

 

Vad händer mer kring elevgruppen och resursskolan (såväl resursgrundskola som resursgymnasium)? Vi vill passa på att lyfta några fortsatta utmaningar kring likvärdighet, om ändringar i författningar och vad som utreds på regeringsnivå.  

  • Föräldranätverket Rätten till Utbildning har visat på en fortsatt utmanande skolsituation för elever med npf-diagnos. Via ny statistik har nätverket kunnat visa på hur det går för elever med npf-diagnoser i svensk skola, jämfört med övriga elever. Statistiken baseras på ca 120.000 elever som gick ur grundskolan läsåret 21/22. Statistiken finns nedbruten på respektive kommun och län, samt för hela landet. Här kan du ta del av rapporterna: Statistik – #rattentillutbildning 

 

  • Ett fåtal kommuner har tagit steg för ett införande av riktade och förutsägbara ersättningar för elever på resursskola. Detta är positivt då det skapar ökad förutsägbarhet om ersättningar och att resursskolan mer ses som en anpassad lärmiljö för elever med stora och varaktiga behov av stöd i sin skolgång. Exempel på kommuner som har infört detta är exempelvis Stockholm, Solna, Nacka och Norrtälje. De flesta kommuner har dock inte infört ett motsvarande upplägg och där är tilläggsbeloppet den modell som ska möjliggöra nödvändig ersättning utöver grundbeloppet/skolpengen till elev på resursskola. Vi kan konstatera att några kommuner har tagit viktiga steg i en positiv riktning samtidigt som olikheterna mellan kommuner, när det gäller ersättningsmodeller och nivåer är mycket stor. I flera fall ser vi dock att motsvarande upplägg/modell inte finns för fritidshemmet.  

 

  • I den Skolpengsutredning som pågår finns ett deluppdrag som handlar om att ta fram en förutsägbar ersättningsmodell riktad till resursskolor. Vi ser detta som mycket viktigt för ökad likvärdighet i kommuners hantering av elevers rätt till stöd och nödvändig ersättning till resursskolor för det. Och framförallt är det viktigt för elevernas rätt till likvärdig utbildning. Vi har träffat utredningen och berättat om elevgruppens skolsituation, resursskolans uppdrag och förutsättningar. Vi kommer fortsätta följa och bevaka vad utredningen kommer fram till. Här kan du läsa mer om utredningens direktiv: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/kommittedirektiv/en-nationell-skolpengsnorm-for-okad-likvardighet_hbb1153/ 

 

Publicerad: 2024-06-12

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Close