Hoppa till innehållet

Lågaffektivt bemötande hjälper eleverna

Gun Lind, rektor på Svedenskolan Bergshamra
Gun Lind, rektor på Svedenskolan Bergshamra

Lågaffektivt bemötande används ofta i arbetet med elever som har en neuropsykiatrisk diagnos. Vilka framgångsfaktorer och fallgropar finns det?

Förra veckan hölls seminariet ”De lågaffektiva dagarna” i Malmö. Gun Lind, rektor vid Svedenskolan Bergshamra, var en av dem som deltog som föredragshållare. Seminariet hölls utifrån en bok av Maria Bühler, Annelie Karlsson och Terese Österholm som handlar om lågaffektivt bemötande vid skolfrånvaro. Tillsammans med en förälder som har haft sitt barn vid Svedenskolan Bergshamra hade Gun Lind i uppdrag att levandegöra hur en sådan situation kan se ut och hur man kan arbeta.

– Jag pratade generellt om fallgropar och framgångsfaktorer utifrån kommunikation med vårdnadshavare, kartläggning av situationen samt om anpassningar, säger Gun Lind.

Framgångsfaktorer
Enligt Gun Lind är några av de främsta framgångsfaktorerna att man utgår från att alla vill väl, att man skapar ett gott samarbete, kontinuerlig dokumentation och att ha en systematik i uppföljningen.

– Man bör ha en röd tråd som man följer över tid, vilket ibland kräver att man har lite is i magen.

Hon betonar också att det är viktigt att vårdnadshavarna har rimliga förväntningar.

Att tänka på
De största riskerna anser hon är att man inte är systematiskt utan springer på alla bollar. Om en elev erbjuds anpassningar den egentligen inte behöver riskerar man att skapa ett onödigt behov, vilket kan leda till att eleven inte får möjlighet att utveckla sin självständighet på ett optimalt sätt.

Under förra årets andra hälft pågick en debatt i media där förespråkare för och mot lågaffektivt bemötande uttryckte sina åsikter.

– De som tror att lågaffektivt bemötande innebär att man inte gör något alls har missuppfattat vad den här metoden går ut på. Det är när eleven inte klarar av en kravställning vi använder oss av lågaffektivt bemötande. Det handlar om att inte utmana eleven när den är stressad, utan att istället prata i efterhand, när eleven är lugn och samla, om vad som hände och vad man kunnat göra annorlunda. I grund och botten så vill alla elever göra rätt saker på rätt sätt. Lågaffektivt bemötande är en hjälp på vägen.

Publicerat: 2020-01-29

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Close