Hoppa till innehållet

Dealen som sprack - Så trollade Solna bort stödet till elever med autism

Bild på rektor Gun Lind
Rektor Gun Lind

PÅ PAPPRET SER DET INTE SÅ DRAMATISKT UT. SOLNA STADS NYA RIKTLINJER FÖR TILLÄGGSBELOPPEN BESKRIVS SOM ”FÖRÄNDRADE RUTINER”. MEN BESLUTET SKÄR DJUPT IN I VARDAGEN FÖR JOHANNA OCH MÅNGA ANDRA BARN MED AUTISM ELLER ADHD I KOMMUNEN. SÅ HÄR GICK DET TILL NÄR KOMMUNEN SLUTADE BETALA FÖR DERAS STÖD I SKOLAN.

Följande text är hämtad ur rapporten Förlorade År - från Autism- och Aspbergerförbundet.

 

Fram till hösten 2019 hade barn- och utbildningsförvaltningen i Solna stad särskilda överenskommelser med en del av de fristående resursskolor som specialiserar sig på att undervisa elever som har olika former av autism och ett omfattande behov av särskilt stöd.

– Dealen var att ”om ni tar hand om det här barnet så betalar vi det här beloppet”, berättar Janne Haack, som under sin tid som avdelningschef på förvaltningen svarade för handläggning av tilläggsbeloppen.

Förvaltningens handläggare besökte skolorna varje år och följde elevernas utveckling och skolorna redogjorde för sina kostnader.

I stort sett var det en modell som både tjänstemän och rektorer tyckte fungerade bra, även om kommunen ibland skrev ned de summor som skolorna begärde.

– Det var en rimlig ersättning, säger Gun Lind, rektor på resursskolan Svedenskolan i Solna.

Hanteringen hade dock formella brister. När det gällde de fristående resursskolorna använde man sig av schablonbelopp, men enligt skollagen ska det göras en individuell bedömning för varje enskild elev. Maria Rönnberg, administrativ chef på barn- och utbildningsförvaltningen, förklarar att det handlar om likabehandlingsprincipen.

– Vi kan inte vara generösare för att en elev väljer en viss friskola, säger hon.

Det nya bedömningssystemet som Solna införde skulle visa sig leda till en kraftig ökning av antalet avslag. Sjösättningen av det nya systemet gick dessutom alldeles för fort, menar Janne Haack.

Han tycker inte att det var fel att kommunen gjorde om det gamla systemet. Det hade brister. Men varken skolor eller föräldrar fick en chans att förbereda sig. Hela förändringen skulle genomföras från en termin till en annan.

– Solna bygger vägen samtidigt som man åker på den, konstaterar han.

Han tycker att kommunen borde ha varit tydligare i informationen till dem som berörs av de nya rutinerna.

– Det gick visserligen ut ett brev till skolorna, men det var väldigt allmänt hållet. Föräldrar och friskolor som undrade ”vad gör ni, varför har det blivit så här?” har fått gräva fram information själva, säger Janne Haack.

 

Gick det här under radarn?

– Ja, definitivt.

För att en elev ska få en plats på en resursskola ska behovet av stöd först utredas.

– En elev ska i princip helt ha kraschat för att få komma hit, berättar Gun Lind på Svedenskolan.

Hon har räknat ut att skolan lägger 15 timmars arbete på antagningsprocessen för varje elev. Den omfattande utredningen ger skolan en tydlig bild av elevens förutsättningar och behov av särskilt stöd, och allt dokumenteras. Men när de nya anvisningarna börjar gälla hösten 2019 krävs plötsligt en helt annan sorts bevisföring för att resursskolorna ska få tilläggsbelopp. Rektorer och pedagoger, som redan tidigare hade lagt mycket tid på att kartlägga och bedöma elevers stödbehov, får nu ägna oändligt många timmar åt att påvisa hur elevernas behov ser ut och vilket stöd de behöver.

Ändå kommer avslagen. Det ena efter det andra. Avslagen är till slut så många att även föräldrarna börjar förstå att det har hänt något avgörande bakom kulisserna. När föräldrar börjar granska hanteringen ser de en helt ny trend: Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och ADHD tycks med automatik diskvalificeras från kommunens tilläggsbelopp.

Eftersom förändringen bara handlar om ”rutinerna för handläggningen” har den inte behandlats av skolnämnden. Men larmsignalerna från skolor och föräldrar får politikerna i oppositionen att reagera. En av dem är Eva Eriksson, Socialdemokraternas ledamot i skolnämnden. Hon blir nu varse att elever som tidigare har beviljats stöd, plötsligt bedöms ha mindre behov.

– För oss i oppositionen kom det som en överraskning, berättar hon. De nya rutinerna, som syftat till att skapa individuella bedömningar, börjar också röra sig mot en ny form av kollektiva beslut. Det framgår av en PowerPoint som presenteras för skolnämnden under hösten. Här får politikerna ta del av en lista över vilka diagnoser och funktionsnedsättningar som kan ge rätt till tilläggsbelopp.

Sondmatning, förvärvad hjärnskada och ”mycket grav autism” finns med på listan, men inte ”vanlig” autism.

Maria Rönnberg på barn- och utbildningsförvaltningen i Solna uppger att diagnoserna på listan bara är exempel och inte några faktiska kriterier.

– Vi har inga andra begränsningar än skollagen och rättspraxis, säger hon.

Men skolorna som bara tar emot elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ser en helt annan verklighet:

– Jag har fått avslag på samtliga mina ansökningar hos Solna kommun, berättar Ingrid Svedin, rektor på resursskolan Ingridskolan.

Det är inte bara nya ansökningar, som Johannas, som avslås. De underkänns också för elever som i flera år har ansetts ha behov av extraordinära stödåtgärder.

– Nu går alla ansökningar vidare till förvaltningsrätten, berättar Ingrid Svedin.

 

Läs hela rapporten på nedanstående länk:

https://www.autism.se/rfa/uploads/nedladningsbara%20filer/Forlorade_ar_webb.pdf

 

 

Publicerad: 2021-04-12

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Close