Anpassad grundskola, tidigare benämnd grundsärskola, är en skolform för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) eller förvärvad hjärnskada. Utbildningen i den anpassade grundskolan ska ge elever kunskaper och en god grund för att kunna delta aktivt i samhället (Skolverket). Utvecklingspedagogik (UP), som sedan starten 1994 drivs av övertygelsen att alla har rätt till både stimulerande och trygg skolgång, sysselsättning och fritid, erbjuder anpassad grundskola i Stockholm (Bergshamra och Bromma) och Norrtälje.
Nedan kan du läsa mer om hur vi jobbar och vad vi strävar efter i skolorna – en utgångspunkt som sedan appliceras på en plats i ständig rörelse.
För att utbildning ska vara likvärdig behöver den utformas på olika sätt för olika elever. Specialpedagogik är den självklara utgångspunkten i såväl klassrum, rastverksamhet, fritidshem som korttidstillsyn på alla våra skolor. Vi strävar efter att inget ska lämnas åt slumpen, med målet att våra elevers dagar ska vara noggrant planerade för att främja utveckling, utmaning i lagom takt och aktivt deltagande. Genom ett fokus på att bygga och stärka relationer och således få kännedom om elevers unika styrkor, ämnar våra pedagoger anpassa undervisningen utifrån individuella förutsättningar och behov. Undervisningen och aktiviteterna på fritidshemmet riktas mot, som läroplanen för den anpassade grundskolan beskriver, att ”låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” (Skolverket). Det kan se ut på många sätt – anpassning är att fånga upp intressen, både i undervisning och fria stunder, ge stöd i sociala sammanhang, skapa förutsättningar för att arbeta enskilt eller mindre grupp med lärare, elevhälsopersonal eller resurspedagog, individuellt utformade lektionsupplägg och mycket mer.
Hos oss på UP finns förstärkta elevhälsoteam där funktioner som specialpedagog, speciallärare, kurator, psykolog, skolsköterska, pedagogisk handledare och rektor ingår. Samarbete mellan elevhälsoteam, resurspedagoger, skolledning, lärare, elever och vårdnadshavare bidrar till vår möjlighet att möta eleven där hen är, utifrån dagsform och eventuellt förändrade behov. Vår strävan är att snabbt kunna justera upplägg när det behövs – det är av yttersta vikt för undervisningens kvalitet – med bibehållen igenkänning och kontinuitet. Nära samarbete underlättar också goda överlämningar mellan den anpassade skolan och hemmet och pedagoger emellan under dagen.
I den anpassade grundskolan är det viktigt att skoldagen är förutsägbar och således trygg för eleverna. Det gynnar inte bara elevernas hälsa och mående, utan också lärande. Vi på UP arbetar därför aktivt med tydliggörande pedagogik för att försöka göra skoldagen så begriplig, hanterbar och meningsfull som möjligt. Tydliggörande pedagogik bygger på att nio vitala frågor kring olika ”vad”, ”hur”, ”vem”, ”när” och ”varför” besvaras när ett nytt pass eller nya aktiviteter sätter igång. På så sätt hjälper vi elever att visualisera den aktivitet de har framför sig, men också vad som kommer efter, för att minimera oro och stress. Det gäller både i undervisningen och i fritidsverksamhet.
Vi har arbetat fram en generell struktur för lektioner som vi kallar Ramlektion, som en del av den tydliggörande pedagogiken i våra skolor. Oavsett ämne eller innehåll, är målet att lektionens form ska kännas igen av eleverna. Det blir lättare att ta till sig och fokusera på det pedagogiska innehållet när strukturen på undervisningen är återkommande. Energin som sparas kan läggas på det egna lärandet och samlärande med andra elever.
En del av den tydliggörande pedagogiken är att inte bara förlita sig på tal och skrift. Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt mellan människor. Vi vill kunna använda kommunikationsvägar som når alla. Det innebär att vi exempelvis, som komplement till talat språk, kan använda oss av naturliga reaktioner, signaler, ljud, gester, föremål, tecken, rörliga och taktila bilder, stillbilder eller symboler.
Idag finns det mycket forskning kring vilken typ av pedagogik som är gynnsam för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Vi på UP följer forskningen och strävar efter att hela tiden utveckla sina verksamheter, och samtidigt bibehålla den kontinuitet som är central för elevernas mående.
Vi strävar även efter att göra skoldagen hanterbar för varje barn genom lärmiljöerna. Vårt mål är att eleven alltid ska få arbeta i ett tryggt sammanhang, utifrån en kravnivå som är rätt för hens förutsättningar och behov. För att möjliggöra detta arbetar vi med små klasser där eleverna har liknande kunskapsnivå, inlärningstakt och social mognad. Mindre grupper inom vilka eleverna har liknande förutsättningar möjliggör mer riktad undervisning och individanpassade lösningar. Det kan också främja sociala interaktioner eftersom eleverna befinner sig på en liknande nivå av mognad, vilket kan underlätta samlärande och stärker gruppdynamiken. Vi har också ett stort antal vuxna som finns nära varje barn och elev, med målet att alla ska ha en eller flera pedagoger som känns trygga att vända sig till för stöd och hjälp. På så sätt försöker vi att skapa en stabil grund för elevernas lärande och välmående under hela deras skoltid hos oss.
En viktig aspekt av lärmiljön är det faktiska, fysiska rummet. UP arbetar med konceptet Rum i skola och omsorg för att skapa och upprätthålla kognitivt gynnsamma och ändamålsenliga fysiska miljöer, bland annat genom färg, form, viloplatser och intryckreducering.
Vid Balderskolan använder vi oss också av Snoezelenmetoden – speciellt utformade rum för sinnesstimulering. Eleven får fokusera på ett eller flera sinnen för att ta in omvärlden, och samtidigt gå ner i varv. Läs mer om metoden och se bilder från rummen här.
